Välkommen till skånes kommuner

2019-10-14

Tre frågor om skola på vetenskaplig grund: Landskrona stad berättar

Skollagen (2010:800) lyder att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur tolkar ni begreppet ’vetenskaplig grund’ i er kommun? Vad betyder det för förvaltningen och skolor/förskolor?

Vi tolkar begreppet som att någon alltid ska kunna fråga varför vi agerar på ett visst sätt, och svaret ska då gå att härleda till vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet. I Landskrona vill vi bland annat att utvecklingsarbete ska bedrivas långsiktigt och såväl insats som metod ska grundas i relevant forskning. Forskning är en naturlig del av vårt systematiska kvalitetsarbete och integreras med vår samlade beprövade erfarenhet. Genom en levande pedagogisk diskussion på och mellan våra olika enheter definierar och problematiserar vi vår syn på vad vetenskaplig grund innebär i vårt vardagliga arbete.

Ge exempel på konkreta aktiviteter på hur er kommun arbetar med skola på vetenskaplig grund.

Det finns flera exempel från gymnasiet, verksamhetsstöd och grundskola. På Öresundsgymnasiet Landskrona har delar av personalen (8 lärare, biträdande rektor, rektor och verksamhetschef) skrivit boken ”Didaktisk utvecklingsdialog, lärare och skolledares professionella utveckling” tillsammans med didaktikforskare från Göteborgs, Uppsalas och Stockholms universitet.

Boken innehåller elva exempel på möten mellan skolpraktik och forskning. Varje kapitel inleds med att lärare/skolledare beskriver ett egenupplevt didaktiskt dilemma. Varje dilemma kommenteras av två forskare och en kollega. Avslutningsvis reflekterar läraren/skolledaren över vad som framkommit i dialogen, och vad som kan generaliseras utifrån beprövad erfarenhet och forskning.

Inom verksamhetsstöd arbetar vi med YAM – Youth Aware of Mental health –  ett hälsofrämjande och preventivt utbildningsprogam, ämnat att stärka den psykiska hälsan bland unga. Programmet främjar diskussion, utvecklar elevens problemlösande förmåga och stärker deras emotionella intelligens YAM tar också upp hur men skapar en psykisk hälsofrämjande livsstil samt hur man kan hjälpa sina vänner som mår dåligt. Målgruppen för programmet är skolelever i åldern 14-16 år. Utbildningen leds av instruktörer utbildade av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) och skolans egen personal deltar inte vid dessa tillfällen. Utvärdering av programmet visar att självmord och självmordstankar minskar med 50 % samt att välbefinnandet ökar hos eleverna (Wasserman, D. et al., 2015). Hösten 2018 fattade Landskrona stad beslut om att implementera YAM- som en del i åk 8 på samtliga fem högstadieskolor i staden. Satsningen har förankring i både kommunfullmäktiges uppdrag till utbildningsförvaltningen kring psykisk ohälsa och i utbildningsnämndens mål att utbilda Landskronaborna för en föränderlig värld och bidra till hållbara samhällsvärden. YAM har även en direkt koppling till målen i det folkhälsoarbete som bedrivs i staden samt till Region Skånes handlingsplan för suicidprevention. Satsningen på YAM ligger också helt i linje med det övriga arbete Landskrona stad deltar i tillsammans med PART – Preventivt arbete tillsammans, kring att arbeta med att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. I arbetet med att ta ett helhetsgrepp kring implementeringen av YAM samverkar stadens högstadieskolor, centralt verksamhetsstöd, PART, Region Skåne, Individ- och familjeförvaltningen, Skåneidrotten, RSMH Landskrona, Svenska kyrkan och stadens folkhälsosamordnare. Under perioden 13-31/5 2019 genomfördes YAM på den första pilotskolan, Sandåker. Fem instruktörer genomförde gemensamt YAM i skolans tre klasser i åk 8 och nådde genom detta ut till totalt 57 elever.

Grundskola – Dammhagskolan – samarbetar med skolutvecklingsproffs från Umeå universitet. Hen kommer var femte vecka för att hjälpa lärare och ledning att lyfta på stenar och reda på vad som kan göras bättre. Det sker inom ramen för Samarbete för bästa skola, ett statligt projekt för att höja skolresultaten på skolor som brister.

Vilka effekter har arbete med skola på vetenskaplig grund gett? Hur främjar detta arbete skolans och förskolans utveckling i er kommun

För att få maximal spridningseffekt om didaktisk utvecklingsdialog arbetar all pedagogisk personal på gymnasiet i nästa steg med samma modell som en bärande del i skolans eget systematiska kvalitetsarbete. Projektet och boken kommer också att presenteras på konferensen Förskola och skola på vetenskaplig grund: Samverkan. strategier och modeller för att dela erfarenheter med andra kommuner.

Uppföljning av YAM genomfördes med elever, YAM-instruktörer och personal på skolan under en tvåveckorsperiod från det att YAM avslutats. Uppföljningen från pilotskolan visade att en majoritet av eleverna ansåg att YAM gett dem ökade kunskaper. Både om psykisk hälsa, om vad de själva kan göra för att må bättre och om hur de kan stötta kompisar som mår dåligt. En majoritet trodde också att de skulle ha nytta av vad de lärt sig. Uppföljningen visade också att pilotskolan var nöjd med genomförandet och att det inte varit resurskrävande för skolan. Under hösten 2019 genomförs YAM på Glumslövs skola och Asmundtorps skola. Elevhälsan i Helsingborg hålls informerade om arbetet.

Grundskola som nämns över har 98 procent elever med annat modersmål än svenska, men snart 100 procent behöriga lärare vilket är ett resultat av satsningen för skolutveckling i samarbete med lärosäten. ”Behörighet är en trygghet för barn och föräldrar, och jag vill ha det. Jag vill ha skickliga lärare och jag har höga förväntningar på dem”, säger Dammhagsskolans rektor Katja Vinulv.

Referenser:

Wasserman, D. et al. School-based suicide prevention programmes: the SEYLE cluster-randomised, controlled trial. Lancet.2015 Apr 18;385 (9977):1536-44